Blixt och dunder

Okej, jag erkänner. Jag hatar åskan, eller blixten för att vara ärlig. Mest på grund av att jag sett på nära håll vad som kan hända, så jag har sjuk respekt. Sedan tror jag min obotliga dödsrädsla spelar in också..

Nyss passerade värsta åskvädret, och jag kan bara minnas ett som vart värre. När jag hade vart med Malin på trav och vi inte kunde åka upp till Veddö utan fick sova i stan. Kommer du ihåg det? Då dundrade det hela natten och jag sov på hennes bäddsoffa.

Jaja, till och med jag tuffade ändå till mig förrut och plockade fram kameran, ihopp om att få snygga bilder. Det fick jag inte. 

Dags att försöka somna igen? Jepp. Men uchamej, jag vet att min lilla kisse är ute alldeles ensam nu, för dumbomen sprang ut strax innan.

Nattinatti.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0